mer

Katharina L Sjölin, rättsläkare

Katharina är läkare i rättvisans tjänst. När inträffade döden? Vad kan ha orsakat den? Hur kan de allvarliga skadorna på kroppen ha uppkommit? Att svara på frågor om döden är rättsläkare Katharina L Sjölins viktigaste uppdrag.

En död kropp är som ett tyst vittne. Vid en obduktion kan många saker komma fram om den avlidnes liv

En rättsläkare hanterar aldrig remisser eller skriver ut recept som kan lindra symptom.

– En av rättsläkarens huvuduppgifter är att göra dödsfallsutredningar. Jag undersöker kroppens organ och skickar prover för analys till det rättskemiska, och ibland även till det rättsgenetiska laboratoriet vid Rättsmedicinalverket, säger Katharina.

Hon arbetar på uppdrag av polis, åklagare och domstolar. En rättsläkare ska bedöma och tolka de tecken som visar hur och varför någon har mött döden.

– En död kropp är som ett tyst vittne. Vid en obduktion kan många saker komma fram om den avlidnes liv som till exempel sjukdom, missbruk, läkemedelsbruk och tidigare skador.
När omständigheterna kring ett dödsfall är oklara, som till exempel när en person dör och det saknas vittnen, då kan polis eller åklagare begära en obduktion. Andra orsaker som leder till rättsmedicinsk obduktion kan vara misstanke om självmord eller att den avlidne har haft ett bakomliggande missbruk.

För Katharina börjar en dag på jobbet med att hon byter om till skyddskläder och tar med kamera och diktafon in till obduktionssalen. Som erfaren rättsläkare hinner hon oftast med tre obduktioner på en förmiddag. Men det förekommer komplicerade obduktioner som drar ut på tiden i dagar.

Foto: Edis Potori

Vid en rättsmedicinsk obduktion dokumenterar rättsläkaren eventuella inre och yttre kroppsskador, tecken på sjukdom och annat som kan ha haft inverkan på hälsotillståndet hos den avlidne. Katharina har alltid hjälp av rättsmedicinska assistenter och rättsmedicinska utredare i sitt arbete. En undersökning omfattar hela kroppen och görs systematiskt efter punkterna i ett obduktionsprotokoll.

– Jag börjar med att tala in bakgrundsinformation i diktafonen om vem personen var och var kroppen har hittats. Jag går igenom dödstecken och kontrollerar om det finns skador. De inre organen undersöks och bedöms noggrant.

En bred medicinsk kunskap är viktigt för en rättsläkare. Såväl skador som sjukdomar ska bedömas oavsett den undersöktes ålder vid dödstidpunkten.

– Som rättsläkare ska man känna till hur kirurgiska ingrepp utförs och lämnar spår på kroppen. Förändringar till följd av sjukdom och åldrande ska särskiljas från olika typer av skador som kan vara allt från trubbigt och skarpt våld till skottskador och brännskador.

Rättsläkaren har expertens blick för den mänskliga anatomin.

– Ibland händer det mig och mina kollegor att vi upptäcker någon detalj vid obduktionen som pekar på att dödsfallet har orsakats av någon annan. Alltså att man hittar vad som annars hade riskerat att bli ett ”missat”mord. Om vi inte hade gjort den rättsmedicinska undersökningen så hade sanningen kanske aldrig kommit fram. Men även det omvända kan inträffa, att det under obduktionen upptäcks att konsekvenserna av ett misstänkt brott egentligen beror på naturliga orsaker. Det är faktiskt då mitt jobb är som bäst.

Ibland börjar rättsläkaren arbetet redan på fyndplatsen. Utryckningsväskan på rättsmedicin i Stockholm är alltid packad med bland annat pannlampa, förstoringsglas och skyddsdräkt. Det är polisens tekniker som tar kontakt när det finns tecken på att ett brott kan ha begåtts.

– Min uppgift i sådana ärenden är att i första hand göra en bedömning av dödstidpunkten och hjälpa polisens tekniker med spårsäkring. Samtidigt är det värdefullt att på plats bilda sig en uppfattning om hela situationen innan man gör obduktionen. Ibland är det bra att till exempel se blodstänksbilden, kroppens position och om kroppen kan ha släpats eller blivit flyttad.

Ibland blir resultatet av Katharinas arbete bevismaterial i ett brottmål. Ett rättsmedicinskt utlåtande kan vara avgörande i ett mordfall.

– Det känns meningsfullt att kunna bidra och hjälpa till. Det är ett arbete som i någon mån är viktigt ur ett samhällsperspektiv.

Tankarna på att bli rättsläkare fanns redan innan hon började sin professionella bana.

– Jag blev intresserad av rättsmedicin under läkarutbildningen, jag tycker att jag har det bästa jobb som finns.

Utöver dödsfallsutredningarna undersöker Katharina, liksom hennes kollegor, regelbundet brottsoffer och misstänkta gärningspersoner på uppdrag av polis och Åklagarmyndigheten. Kroppsskador dokumenteras i rättsintyg som ofta blir till viktiga bevismaterial.

Få gåtor är så förknippade med fantasier och föreställningar som döden.

– En modern myt är att rättsläkare kan fastställa dödstidpunkten på minuten, till exempel klockan 18.35. Det går naturligtvis inte. En annan myt är att naglar och hår fortsätter att växa efter döden. Troligen kommer den föreställningen av att huden på en död kropp torkar och drar ihop sig.

Det finns en CSI-effekt, många tycker att det verkar spännande och blir nyfikna.

 

 

Rättsläkaren på film framställs ofta som en kufisk figur som gärna packar upp lunchen på obduktionsbordet.

– Nej, vi äter inte i obduktionssalen.

Katharina skrattar åt tanken.

– Men visst reagerar folk när jag berättar att jag arbetar som rättsläkare. Det finns en CSI-effekt, många tycker att det verkar spännande och blir nyfikna. Innan den stora mängden deckare som man nu kan se på tv tyckte en del att mitt yrke var lite udda. Nu är den allmänna åsikten mer positiv.